Jacob Jordaens, 1622 - Ezinụlọ Nsọ - mbipụta nka mara mma

Ozi ndabere na nka nka nke onye isi ochie mebere aha ya Jacob Jordan

a 17th narị afọ eserese akpọrọ Ezinụlọ Nsọ bụ onye na-ese ihe nkiri baroque sere ya Jacob Jordan in 1622. Ọrụ nka tụrụ nha: Ogologo: 122 cm (48 ″); Obosara: 92 cm (36,2 ″) Ekebere: Elu: 150 cm (59 ″); Obosara: 120 cm (47,2 ″); Omimi: 13 cm (5,1 ″) ewe tee ya manu. Ọrụ nka dị na nchịkọta dijitalụ nke National Museum nke Stockholm. a nka ochie artpiece, nke dị na ngalaba ọha a na-enye ya site n'ikike nke Nationalmuseum Stockholm na Wikimedia Commons.Ebe E Si Nweta nke ihe osise:. Kedu ihe ọzọ, nhazi nke mmepụta dijitalụ dị n'ime Eserese usoro na a akụkụ ruru nke 3: 4, nke pụtara na ogologo bụ 25% mkpụmkpụ karịa obosara. Onye na-ese ihe bụ Jacob Jordaens bụ onye na-ese ihe si Netherlands, onye ụdị ya bụ isi Baroque. The Dutch omenkà biri n'ihi na a ngụkọta nke 85 afọ - amuru na 1593 wee nwụọ na 1678 na Antwerp.

Họrọ nhọrọ ihe ebipụta nka

Na nhọrọ ndọpụta na-esote ngwaahịa, ị nwere ike họrọ nha na ihe nke gị. Anyị na-ahapụ gị ka ịhọrọ nha na akụrụngwa ọkacha mmasị gị n'etiti nhọrọ nhazi ngwaahịa ndị a:

• Kwaaji: Ihe akwa akwa e biri ebi na-agbanye n'elu osisi. Mbipụta kwaaji nwere uru nke ịdị arọ dị ntakịrị, nke pụtara na ọ dị mfe na kwụ ọtọ ịkwudo ebipụta Canvas na-enweghị mgbidi ọ bụla. Ọ bụ ya mere, akwa akwa akwa dabara adaba maka ụdị mgbidi ọ bụla.
• Mbipụta nke aluminom: Ndị a bụ mbipụta ígwè na aluminom dibond nwere mmetụta miri emi pụtara ìhè, nke na-emepụta echiche nke oge a site n'inwe elu, nke na-enweghị atụ. Agba ndị ahụ na-egbuke egbuke, nkọwa ndị dị mma doro anya ma dị nro. Mbipụta dị na Aluminom Dibond bụ ngwaahịa ntinye ọkwa kachasị ewu ewu ma bụrụkwa ụzọ mara mma iji gosipụta mbipụta nka, ebe ọ na-etinye 100% nke onye na-ekiri anya na onyonyo a.
• Bipụta akwụkwọ mmado n'ihe kwaaji: Mbipụta akwụkwọ mmado bụ akwụkwọ akwa akwa akwa akwa nke nwere ụdị elu dị ntakịrị siri ike bipụta UV. Mpempe akwụkwọ mmado dabara adaba maka itinye nnomi nka n'okirikiri emebere. Biko buru n'uche, na dabere na nha nke mbipụta akwụkwọ mmado anyị na-agbakwunye oke ọcha nke ihe dị n'etiti 2 - 6cm gburugburu mbipụta ahụ iji mee ka ọ dị mfe iji usoro omenala gị.
• Bipụta na iko acrylic (nke nwere ezigbo mkpuchi iko n'elu): Mbipụta dị na iko acrylic, nke a na-akpọkarị ebipụta plexiglass, na-agbanwe ọrụ nka mbụ ọkacha mmasị gị ka ọ bụrụ mma mgbidi mara mma. A na-arụ ọrụ nka site na igwe eji ebipụta UV nke ọgbara ọhụrụ. Ọ na-emepụta ụda agba dị egwu, doro anya. Plexiglass anyị nwere ezigbo mkpuchi enyo na-echebe mbipụta ọmarịcha nka omenala gị megide ìhè anyanwụ na mmetụta mpụga ruo afọ 6.

Ederede iwu dị mkpa: Anyị na-agbalị ike anyị niile iji gosi ngwaahịa ndị a nke ọma dị ka o kwere mee na iji gosi ha anya na ibe nkọwa ngwaahịa dị iche iche. Biko buru n'uche na agba nke ihe eji ebi akwụkwọ, yana akara nwere ike ịdịgasị iche ruo n'ókè ụfọdụ site na ihe nnọchianya na ihuenyo. Dabere na ntọala ihuenyo gị yana ogo nke elu, agba nwere ike agaghị ebi 100% n'ezie. Ebe ọ bụ na ejiri aka na-ahazi ma bipụta mbipụta nka niile, a nwekwara ike ịnwe obere ndahie n' nha na kpọmkwem ọnọdụ nke motif.

Ngwaahịa a

Data nka ahaziri

Banyere onye na-ese ihe

Nwebiisinka © - www.artprinta.com (Artprinta)

(© Nwebiisinka - nke Nationalmuseum Stockholm - National Museum nke Stockholm)

Igbo: Nsụgharị Jordaens si n'ụwa nke ezinaụlọ dị Nsọ na-anabata àgwà kacha nso nke Caravaggism. Ìhè sitere n'ọkụ ahụ a na-adịghị ahụ anya bụ́ nke Josef ji ọkụ na-ekpo ọkụ na-eme ka kandụl ahụ nke nwanyị na-eje ozi ji chịkọta, bụ́ ebe a na-ahụ ihe dị ka ụdị n'oge oyi, bụ́ oge a mụrụ Jizọs. N'ịbụ onye guzo ọtọ n'apata Mary, Kraịst Child ahụ e sere n'ezie na-achọ nlebara anya onye na-ekiri ya, dị ka a ga-asị na ọ na-akpọ anyị òkù ịbịaru nso na isonye n'ịsọpụrụ ofufe ahụ. Meri ji mpako nye Jizọs. Mma ahụ dị n’aka nri ya na-ezo aka n’obibi úgwù, oge mbụ e wụfuru ọbara Onye mgbapụta maka mmehie anyị, e bu n’obi gbaa ume ịtụgharị uche n’amamihe ahụ. A na-enweta nkọwa zuru ezu nke ihe ngosi akara ngosi site n'ọhụụ nke St Bridget nke Sweden, onye kọwara nwa ọhụrụ Christ Child dị ka isi iyi nke ìhè karịrị nke mmadụ. Jordaens na-akọwapụta nchapụta a dị nsọ nke na-esi n'ahụ Jizọs pụta - "ìhè nke ụwa" - dị ka ìhè na-enweghị atụ na-egosipụta site na ire ọkụ nke kandụl. Jordaens vardagliga gestaltning av den Heliga familjen avspeglar caravaggismens mest intima karaktär. Den genreartade scenen utspelar sig på vintern, tiden maka Jesus födelse. Det tända vaxljuset i tjänstekvinnans hand kompletteras av en eldstad utanför bildrummet vid vilken Josef värmer sina frusna händer. Det realistiskt skildrade Jesusbarnet står i Jungfru Marias knä. Genom blicken söker han kontakt med betraktaren, som för att bjuda oss att komma närmare och ansluta i tillbedjan. Med moderlig stolthet visar Maria upp Jesusbarnet. Kniven i Jesusbarnets aka hänsyftar till omskärelsen, det första tillfället då Frälsaren utgjuter sitt blod för våra synder, och uppmanar därmed ruo begrundan av Kristi ahuhu. Målningens ikonografi härrör delvis från den heliga Birgittas uppenbarelser. Hon beskrev det nyfödda Jesusbarnet – ”världens ljus” – som källan till ett starkt övernaturligt ljus. Jordaens konkretiserar här den gudomliga strålglansen i form av det intensiva reflekterade skenet från vaxljusets låga.