Carl Larsson, 1901 - Njikere maka egwuregwu - mbipụta nka mara mma

Nkọwapụta ngwaahịa nka

Nke a gafee 110 nka nka afọ afọ aha ya Na-akwado maka egwuregwu mere site na nwoke Onye na-ese ihe Swedish Carl Larson n’afọ 1901. Ihe gafere 110 afọ mbụ okike tụrụ nha - Ogologo: 68 cm (26,7 ″); Obosara: 92 cm (36,2 ″) Ekebere: Elu: 89 cm (35 ″); Obosara: 114 cm (44,8 ″); Omimi: 11 cm (4,3 ″). Ọrụ nka dị na mkpokọta dijitalụ nke Nationalmuseum Stockholm, nke dị na ya Stockholm, Obodo Stockholm, Sweden. Site n'ikike nke: Nationalmuseum Stockholm na Wikimedia Commons (ikike - ngalaba ọha) .Njirimara nke ọrụ nka bụ: . E wezụga nke ahụ, nhazi ahụ dị n'ime odida obodo format na nwere akụkụ ruru nke 4: 3, nke pụtara na ogologo bụ 33% ogologo karịa obosara.

Họrọ nhọrọ ihe onwunwe

Nchịkọta nhọrọ ngwaahịa na-enye gị ohere ịhọrọ ihe na nha nke nhọrọ gị. Ị nwere ike họrọ ihe kacha amasị gị na nha n'etiti nhọrọ ndị a:

• Ugogbe acrylic ebipụtara: Mbipụta dị na iko acrylic, nke a na-akpọkarị mbipụta plexiglass, ga-agbanwe ọrụ nka mbụ ka ọ bụrụ ịchọ mma mgbidi mara mma ma mee nhọrọ dị mma maka akwa akwa na mbipụta dibond.
• Mbipụta ọla (aluminium dibbond): Nke a bụ mbipụta ọla emere na aluminom dibond nwere omimi pụtara ìhè. Elu ya na-enweghị atụ na-emepụta ọdịdị nke oge a. Mbipụta Direct Direct na Aluminom Dibond bụ mmalite dị mma na ụwa ọkaibe nke mmeputa nka nke ejiri aluminom mepụta. Maka nhọrọ Aluminom Dibond gị, anyị na-ebipụta ihe osise gị ahọpụtara ozugbo n'elu ihe aluminom na-acha ọcha. Agba na-egbuke egbuke, nkọwa dị mma na-apụta ìhè nke ọma, na mbipụta ahụ nwere ọdịdị aa matte nke ị nwere ike inwe mmetụta n'ezie. Mbipụta a na Aluminom Dibond bụ ngwaahịa ntinye ọkwa kachasị ewu ewu ma bụrụkwa ụzọ dị ugbu a n'ezie iji gosipụta mbipụta nka mara mma, ebe ọ na-adọrọ uche gaa na ụdị ihe osise ahụ.
• Mbipụta kwaaji: Akwa akwa e biri ebi, ka ọ ghara inwe mgbagwoju anya na ihe osise e sere na kwaaji, bụ oyiri dijitalụ nke ebipụtara site na ngwa nbipute ụlọ ọrụ mmepụta ihe. E wezụga nke ahụ, kwaaji e biri ebi na-emepụta mmetụta dị nro na nke na-adọrọ mmasị. Mpempe akwa akwa nke ihe osise kachasị amasị gị ga-enye gị ohere ịgbanwe gị ka ọ bụrụ nnukwu nka. Uru dị ukwuu nke ebipụta canvas bụ na ha dị obere na ibu, nke pụtara na ọ dị mfe idowe ebipụta Canvas na-enweghị mgbidi ọ bụla. N'ihi na ebipụta kwaaji dabara adaba maka ụdị mgbidi ọ bụla.
• Mbipụta akwụkwọ mmado (akwa akwa akwa): Mbipụta akwụkwọ mmado bụ akwa akwa ebipụtara UV nke nwere ọmarịcha nhazi dị n'elu. Biko buru n'uche, na dabere na akwụkwọ mmado ahụ, anyị na-agbakwunye oke ọcha 2-6cm n'akụkụ ihe osise ahụ, nke na-eme ka usoro ọdịnala gị dị mfe.

Ozi dị mkpa: Anyị na-agbalị ihe anyị nwere ike iji kọwaa ngwaahịa nka nwere ọtụtụ nkọwa dị ka o kwere mee yana igosi ha anya na ibe nkọwa ngwaahịa dị iche iche. N'agbanyeghị nke ahụ, ụfọdụ pigments nke ebipụta ihe, yana akara nwere ike diverge somehwat si ngosi na ngwaọrụ ihuenyo. Dabere na ntọala nke ihuenyo gị na ọnọdụ nke elu, ọ bụghị agba niile ka a ga-ebipụta 100% n'ezie. N'iburu n'uche na ejiri aka hazie ma bipụta ihe niile, enwere ike ịnwe obere ndahie n'ogo na kpọmkwem ọnọdụ nke motif.

Ngwaahịa a

Ozi ndabere na ọrụ nka mbụ

Ozi ndabere izugbe gbasara onye na-ese ihe

© Copyright - Artprinta.com (Artprinta)

Ozi nka ndị ọzọ sitere na Nationalmuseum Stockholm (© Copyright - Nationalmuseum Stockholm - www.nationalmuseum.se)

Igbo: "Ọ dị egwu n'ezie. Ifufe na-efegharị site na nkwonkwo nke ụlọ na snow abụghị snow kama ọ bụ agịga dị nkọ nke na-abanye n'akụkụ nkuku anya ... Naanị oge kwesịrị ekwesị maka egwuregwu "vira". Nke a bụ tray jupụtara na ihe ọṅụṅụ na-akasi obi na ihe niile dị mkpa na Karin emechabeghị ihe ịchọ mma ikpeazụ nke gụnyere mmanya mmanya ebe obibi ndị mọnk nke ọ na-ewepụ shelf. N'azụ bụ ebe ịchụàjà n'onwe ya, tebụl kaadị nke m doziri n'onwe m." Nkọwa nke Carl Larsson n'onwe ya banyere eserese ya Getting Reduy for a Game n'akwụkwọ akpọrọ Larssons nke Bonniers bipụtara na 1902. "Vira" nke Carl Larsson kwuru bụ egwuregwu kaadị ama ama ama ama nke emere na Sweden oge ụfọdụ na narị afọ nke 19. Mgbe e sere foto a, ezinụlọ Larsson ebirila kpamkpam n'ụlọ ezumike ha na Sundborn na ugwu Dalarna. N'akụkọ ihe mere eme ya Carl Larsson dere na ọ bụ nwunye ya bụ Karin nyere ya echiche nke igosi ụlọ ha na foto. A na-ere akwụkwọ gbasara ụlọ Larsson dị na Sundborn na nnukwu mbipụta ma foto ndị a gbasara n'ọtụtụ mmeputakwa. Ụlọ ole na ole n'ụwa niile enwetala mgbasa ozi dị ukwuu. Nye ọtụtụ ndị mmadụ, Sundborn bụ ihe gbasara ihe niile Swedish n'agbanyeghị, n'eziokwu, ndị Larssons nwere mmasị zuru ụwa ọnụ n'ime ihe. E gosipụtara agba mmiri nke mbụ nke Sundborn na ihe ngosi Stockholm nke 1897. Ellen Key, onye edemede na nwanyị na-asụ ụzọ, hụrụ ha n'ihe ngosi ahụ wee dee akụkọ banyere Mma n'ụlọ nke e bipụtara na magazin Idun. Ellen Key chọrọ ịmepụta echiche megide ụdị ihe eji eme ihe "Germanic" nke na-adịbu n'oge ahụ na Sweden. Nke a nwere akwụkwọ ahụaja gbara ọchịchịrị, akwa akwa na ákwà mgbochi, sofas na oche ndị kpuchiri velvet na ifuru akpọnwụwo. Na Carl Larsson's watercolors ọ chọtara ihe nwere ike dochie nke a. Ma Ellen Key na Karin na Carl Larsson sitere n'echiche John Ruskin gbasara ụwa mara mma karịa nke ihe ndị a na-emepụta n'ọtụtụ ebe. N'uche Ruskin, ịma mma ga-arụkọ ọrụ ọnụ na ọrụ nke nkà na ihe owuwu bụ ihe omume nke na ha kere ọnọdụ dị mkpa maka ahụike ime mmụọ, ike na ọṅụ. William Morris welitere ozizi Ruskin gbasara mkpa ịma mma na ndụ kwa ụbọchị na ngalaba nka. Morris malitere Arts and Crafts Movement nke chọrọ iweta ndụ ọhụrụ na nka ọdịnala bụ ihe ọzọ na ngwaahịa ụlọ ọrụ. A na-agbasa echiche nke mmegharị ahụ site na akwụkwọ akụkọ nwere mmetụta dị ukwuu nke a na-akpọ The Studio nke Larssons debanyere aha na ya. Ụlọ a ma ama na Sundborn bụ nke Karin na Carl Larsson kere. Carl tinyere aka na ndụ ọha na eze nke ụwa nka ebe a na-amataghị onyinye Karin ruo na 1980. N'ezie Karin Larsson enwetala ọzụzụ nka nke ọma. Ọ gara ma ihe bụ ugbu a University College of Arts, Crafts na Design na Stockholm - nke a maara nke ọma dị ka Konstfack na Academy of Fine Arts. Ọ zutere Carl na Paris mgbe ọ na-agụ akwụkwọ n'ebe ahụ. Mgbe ha lụsịrị alụmdi na nwunye, ọ mụrụ ụmụ asaa ngwa ngwa. Ya mere, ndụ ezinụlọ na ijikwa ezinụlọ were oge ya na ndụ ọkachamara ya lara ezumike nká n'azụ. Karin akwụsịbeghị ịbụ ihe okike mana o tinyere ike a n'ịkwalite Sundborn, dịka ọmụmaatụ. Ụlọ dị na Sundborn ghọrọ ọrụ ndụ ya. N'ihi na ụlọ ahụ na-agbanwe agbanwe mgbe niile iji kwado mkpa mgbanwe nke ezinụlọ. "Det är så förskräckligt utomhus. Det visslar i knutarna, och snön är inte snö, utan sylar, som alla leta sig in i ögonvrårna… Då, att få sig en lite vira! Här ser ni groggbrickan och teattrialjen, och Karin är ännu inte riktigt färdig med den allra sista avrundningen av det rent dekorativa, ty dit räknar sig munklikören, som hon tar ned från byffethyllan. I bakgrunden befinner sig själva sanktuarium, virabordet, ordnat av mig själv." Dị ka Carl Larsson bilden "Till en liten vira" na boken "Larssons" som publicerades na Bonniers förlag 1902. Viran som omnämns var ett mycket populärt kortspel som uppfanns i Sverige på 1800-talet. Familjen Larsson haded när bilden målas bosatt sig na-adịgide adịgide na sommarhuset na Sundborn, Dalarna. Carl Larsson skriver i sin självbiografi att det var Karin som gav honom idén att skildra sitt hem i bilder. Böcker om hemmet i Sundborn kom ut i mycket stora upplagor och bilderna spreds genom otaligt reproduktioner. Få hem i världen har fått sådan publicitet. För många är detta hem det svenskaste av det svenska, men makarna Larssons heminredningsideal var faktiskt mycket internationellt. De första Sundborn-akvarellerna visades na Stockholmsutställningen 1897. Författaren och ideologen Ellen Key såg dem och skrev artikeln "Skönhet i hemmen" som publicerades i tidskriften Idun. Key angrep det rådande inredningsmodet, "tyskeriet" som hon kallade det, med mörka tapeter, tunga dörrdraperier och gardiner, plyschklädda möbler och torkade blommor. I Carl Larssons akvareller fann hon det som skulle ersätta det gamla. Ellen Key och makarna Larsson haded tagit intryck av den brittiske författaren John Ruskins tankar om en skönare värld bortom industrialismens massproducerade varor. Skönhet och funktion måste enligt Ruskin samspela. Konsten och arkitekturen hade en moralisk uppgift att skapa förutsättningar för andlig hälsa, kraft och glädje. Ruskins lära om skönhetens betydelse i vardagslivet togs inom konsthantverket upp av William Morris. Morris grundande rörelsen Art and Crafts Movement som ville återuppliva hantverkstraditionen som alternativ till industrivaran. Rörelsens tankar och idéer spreds bland annat genom tidskriften The Studio, som makarna Larsson prenumererade på. Hemmet i Sundborn skapades av Karin och Carl tillsammans. Karin Larsson hade en gedigen konstnärlig utbildning från Tekniska skolan, nuvarande Konstfack, och Konstakademin. Hon träffade Carl i Paris na hon studerade där. Efter giftermålet fick paret i rask takt sju barn. Familjeliv och hushållsbestyr upptog mycket av hennes tid, och Karin slutade att mer eller mindre att måla. Hon fick utlopp maka sin kreativitet i skapande av Sundborn. Det blev hennes livsverk. Ett allkonstverk som skiftade karaktär och förändrades i takt med att familjens behov ändrades. Carl Larsson har i målningen framställt hustrun Karin Bergöö enbart som mor och som hemmets vårdarinna. Hemmet i Sundborn i Dalarna var en skapelse av båda makarna Larsson men i bilderna därifrån försvinner Karins konstnärskap. De är därmed en del av den' backlash' som då drabbade den 'Nya kvinnan', alla de yrkesarbetande kvinnor som lyckats etablera sig i det offentliga livet. Kring sekelskiftet 1900 ingick Sundborn i lanseringen av ett nytt nationalelt inredningsideal och som en samhällelig modell. I nationalismen uppfattades den borgerliga mannen som familjens och Nations beskyddare medan kvinnorna placerades inom den privata sfären. Lilla Hyttnäs var i hög grad ett offentligt hem och Larssons nationalella inredningsideal blev sedan vägledande maka ọgbọ av svenskar. Carl deltog aktivt i tidens konstliv men Karins insats förblev anonym ända fram till 1970-talet na feministiska forskare uppmärksammade bortglömda kvinnliga konstnärskap.