Hanna Hirsch-Pauli, 1900 - Ndị enyi - mbipụta nka mara mma

Nkọwa nka mbụ sitere na ụlọ ngosi nka (© - nke Nationalmuseum Stockholm - National Museum nke Stockholm)

Igbo: N'ime nnukwu ụlọ ịse ihe, bụ nke ọkụ ọkụ na-ekpo ọkụ na ikuku na-atụgharị uche, otu ìgwè mmadụ gbakọtara. Ebe etiti, n'ìhè nke oriọna mgbede, nọ ọdụ Ellen Key, na-agụrụ ndị enyi ya ihe. N'ime chi jiri, ha niile abatala n'ụlọ ezinaụlọ Pauli na Bellmansgatan 6 na Södermalm, Stockholm. Enwere ike ịhụ eserese ahụ dị ka ihe ncheta nke ọbụbụenyi pụtara na n'otu oge ahụ dị ka ihe mmewere na mmalite nke omenala omenala ọhụrụ. Hanna Hirsch-Pauli na-anọdụ dị ka onye na-ekiri ihe n'ime ụlọ ịse ihe nke ya, mkpịsị akwụkwọ na pad n'aka, na-ekiri ndị enyi ya. O gosila ha dị ka okirikiri jikọtara ọnụ, mana ejiri mara onye ọ bụla n'otu n'otu. Na mbụ, ọ bụ ụfọdụ ụmụ nwanyị na-akpakọrịta, mana otu ahụ mechara gbasaa gụnyere ndị enyi Hanna na Georg Pauli ndị na-ese ihe site na Royal Academy ụbọchị ha na oge ha na Paris yana ndị ọzọ sitere na mpaghara nka na Barbizon na Gréz-sur-Loing. . Aha ndị enyi na-egosi otú e si jikọta ndị omenala ọhụrụ nke oge ahụ na ndị ọkachamara ego. N'ọgwụgwụ 1870s, Ellen Key enyela otu ụmụ agbọghọ nọ n'etiti etiti si Stockholm nkuzi nkuzi nkeonwe. A na-egosi atọ n'ime ha na Enyi, na tebụl site n'aka Ellen Key, bụ onye ha hụrụ dị ka ihe onye ndụmọdụ mgbe ọ bịara n'ịzụlite ọgụgụ isi, mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ellen Key bụ onye ọkà ihe ọmụma na otu n'ime ndị Sweden nwere arụmụka na ndị ama ama na omenala. Echiche ya banyere ịhụnanya, ịzụ ụmụ, alụmdi na nwunye na mmekọahụ metụtara ọgbọ dị iche iche gburugburu narị afọ nke 20. Ellen Key chọrọ imebi nkewa dị n'etiti ndụ nzuzo na nke ọha. O chere na ụlọ kwesịrị ịbụ ihe nlereanya maka ọha mmadụ dum. Ọ chọrọ ime ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ụlọ na ezinụlọ site na akwụkwọ ndị dị ka Mma maka All, 1899 na The Century of the Child, 1901. Isi okwu: Site n'aka ekpe: nwanne nwanyị onye na-ese ihe Betty Hirsch, onye na-eme ihe nkiri Olga Björkegren, Lisen Bonnier, onye na-ese ihe na Nanna Sohlman Bendixson, Ellen Key, Hanna Hirsch-Pauli, Gerda Berg na onye na-ese ihe Richard Berg, onye nkwusa Karl Otto Bonnier, onye na-ese ihe Georg Pauli, onye nkụzi na onye na-ese ihe. Ode akwụkwọ Artur Bendixson na onye edemede Klas Fåhreus (gbakwunyere amaghị onye na windo.) I det stora vardagsrummet, som är fyllt av ett varmt ljus och en kontemplativ stämning, är en grupp människor samlade till högläsning. Central placerad na bilden, i aftonlampans sken, sitter Ellen Key och läser högt maka sina vänner na Sällskapet Juntan. I skymningen har de alla samlats hemma hos familjen Pauli på Bellmansgatan 6 på Söder i Stockholm. Målningen skall ses både som ett ncheta över vänskapens betydelse och samtidigt som en del i lanserandet av en ny kulturelit. Som observatör i sitt eget vardagsrum sitter konstnären själv, Hanna Pauli, med penna och teckningsblock tillhands och iakttar sina vänner. Hon har framställt dem som en krets, en bild av förtätad gemenskap, men där varje individ är enskilt karakteriserad. Från början var det några av kvinnorna som umgicks med varandra men sedan utökades gruppen med Hanna och Georg Paulis konstnärskamrater från akademitiden och från Parisåren, andra från konstnärskolonierna iré Barbizkolonierna i. Namnen på Juntans medlemmar illustrerar hur nära tidens nya kulturelit var lierad med finanseliten. Ellen Key hade i slutet av 1870-talet gett privatundervisning åt en grupp högborgerliga flickor ur den judiska Stockholmskretsen. Tre av dem finns med i Vänner, i kretsen runt bordet kring Ellen Key och för dem framstod hon som något av en förlösare när det gällde deras intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Ellen Key var filosof och en av Sveriges mer stridbara och berömda kulturpersonligheter. Hennes tankar om kärlek, barnuppfostran, äktenskap och sexitet formade generationer kring sekelskiftet 1900. Ellen Key sökte överskrida gränsen mellan det privata och det offentliga livet. Hon menade att hemmet skulle vara en modell för hela samhället. Hon sökte politisera hem och familjerelationer genom skrifter som Skönhet för alla (1899) och Barnets århundrade (1901).

Ozi ndabere ihe nka

Ose okwu

Nkọwa akụkọ ahaziri ahazi

Họrọ ngwa ngwaahịa gị

Maka mbipụta nka ọ bụla anyị na-enye ihe dị iche iche & nha dị iche iche. Ka ị kwekọọ n'ihe ị chọrọ nke ọma, ị nwere ike họrọ n'ime nhọrọ nhazi ngwaahịa ndị a:

• Poster (akwa akwa akwa): The Artprinta akwụkwọ mmado bụ akwa akwa e biri ebi nke nwere ntakịrị ihe owuwu elu. Biko buru n'uche, na dabere na nha akwụkwọ mmado ahụ, anyị na-agbakwunye oke ọcha nke ihe dị n'etiti 2-6cm gburugburu mbipụta ahụ, nke na-eme ka usoro ọdịnala gị dị mfe.
• Mbipụta iko acrylic (nke nwere ezigbo mkpuchi iko): Mbipụta iko acrylic, nke a na-akọwakarị dị ka mbipụta UV na plexiglass, na-agbanwe ihe osise ka ọ bụrụ ihe ndozi mgbidi mara mma. E wezụga nke ahụ, ọ na-etolite nhọrọ ọzọ ga-ekwe omume maka mbipụta dibond ma ọ bụ kwaaji.
• Kwaaji: Mpempe akwụkwọ a na-ebipụta ozugbo bụ akwa akwa ebipụtara n'elu akwa akwa osisi. Mbipụta kanvas nke ọmarịcha nka a ga-enye gị ohere ịgbanwe gị ka ọ bụrụ nnukwu nka nka. Mbipụta kwaaji nwere uru ịdị arọ dị obere, nke pụtara na ọ dị mfe idowe ebipụta Canvas gị na-enweghị enyemaka nke mgbanaka mgbidi ọzọ. N'ihi na akwa akwa akwa dabara adaba maka ụdị mgbidi niile.
• Mbipụta nke aluminom: Ndị a bụ mbipụta ọla na ihe aluminom dibond nwere mmetụta dị omimi nke omimi - maka ọdịdị ọgbara ọhụrụ na nhazi elu na-enweghị atụ. Akụkụ ndị na-egbuke egbuke nke ihe osise mbụ na-egbuke egbuke na-egbuke egbuke na silk gloss, Otú ọ dị na-enweghị ìhè.

Ngwaahịa nka nkeonwe gị

In 1900 na Swedish onye na-ese ihe Hanna Hirsch-Pauli mere nke a nkà nke oge a nka nka Enyi. Nke mbụ nwere nha Ogologo: 204 cm (80,3 ″); Obosara: 260 cm (102,3 ″) Ekebere: Elu: 237 cm (93,3 ″); Obosara: 294 cm (115,7 ″); Omimi: 8 cm (3,1 ″). The artpiece gụnyere na dijitalụ collection nke National Museum nke Stockholm, nke bụ Sweden ngosi nka nka na imewe, a Swedish ọchịchị ikike na a mandatet o chekwa omenala nketa na-akwalite art, mmasị nka na ihe ọmụma nka. A na-etinye ọmarịcha ihe osise a, nke bụ nke ọha na eze Nationalmuseum Stockholm na Wikimedia Commons.Ebe E Si Nweta nke ihe osise:. Na mgbakwunye na nke ahụ, nhazi ahụ bụ odida obodo nwere oke akụkụ nke 1.2: 1, nke pụtara na ogologo bụ 20% ogologo karịa obosara.

Ihe dị mkpa: Anyị na-agbalị ịkọwa ngwaahịa ndị ahụ n'ụzọ ziri ezi dị ka o kwere mee na iji gosi ha anya na ibe nkọwa ngwaahịa. Ka o sina dị, pigmenti nke ihe eji ebi akwụkwọ, yana akara nwere ike ịdị iche na ihe ngosi na ihuenyo. Dabere na ntọala ihuenyo gị na ọdịdị nke elu, ọ bụghị agba niile ka ebipụtara dị ka ụdị dijitalụ dị na webụsaịtị a. Ebe ọ bụ na a na-ebipụta ma jiri aka na-edozi mmepụta nka nka, a pụkwara inwe ntakịrị ọdịiche dị na nha na kpọmkwem ọnọdụ nke motif.

© echebe nwebiisinka - Artprinta (www.artprinta.com)