Rembrandt van Rijn - Mgbakọta nke ndị Batavia n'okpuru Claudius Civilis - mbipụta nka mara mma.

Ozi banyere ngwaahịa a

Nke a ọrụ nka Nkwekọrịta nke ndị Batavia n'okpuru Claudius Civilis e sere ya Dutch onye na-ese ihe bụ Rembrandt van Rijn. Emere ihe osise a na nha: Ogologo: 196 cm (77,1 ″); Obosara: 309 cm (10,1 ft) Ekebere: Elu: 253 cm (99,6 ″); Obosara: 366 cm (12 ft); Omimi: 19 cm (7,4 ″). Ọrụ nka bụ nke National Museum nke Stockholm mkpokọta. Obi dị anyị ụtọ ịkọ na artpiece, nke dị na ngalaba ọha a na-enye - site n'ikike nke Nationalmuseum Stockholm na Wikimedia Commons.: . Nhazi ahụ bụ odida obodo ya na oke onyonyo nke 3: 2, nke pụtara na ogologo bụ 50% ogologo karịa obosara. Rembrandt van Rijn bụ nwoke na-ese ihe, onye ụdị nka nwere ike ịsị na ọ bụ Baroque. A mụrụ onye na-ese ihe na Europe 1606 na Leiden ma nwụọ mgbe ọ dị afọ 63 n'afọ 1669.

(© - nke Nationalmuseum Stockholm - National Museum nke Stockholm)

Igbo: “Ndị obodo kpọrọ ndị ndú nke ebo ahụ na ndị dị njikere ịlụ ọgụ maka nnwere onwe gaa n’osisi dị nsọ nke a na-akpọ oriri na nkwari, mgbe ọ hụrụ na ememe nke abalị emeriela uche ha, ọ malitere ikwu okwu banyere nsọpụrụ na ebube nke ndị ọchịchị. ebo wee gaa n'ihu depụta ihe ọjọọ ha tara. Okwu ya nwetara nnukwu nkwanye ugwu wee jikọta ha na iyi ịhụ mba n'anya na emume obi ọjọọ. " Otu a ka onye Rom na-akọ akụkọ ihe mere eme bụ Tacitus si akọwa mmalite nnupụisi ahụ n'ime narị afọ nke abụọ site n'ebo Batavian German megide ndị Rom n'okpuru nduzi nke onye isi ha, Claudius Civilis. A na-eji mgba ndị Batavia na-alụ maka nnwere onwe na narị afọ nke 17 dị ka ihe nnọchianya maka ntọhapụ Dutch na ọchịchị Spanish. N'afọ 1597, mpaghara ugwu kewapụrụ na alaeze ukwu nke Spanish Habsburgs wee guzobe otu mba "Seven United Provinces". A họọrọ akaụntụ Tacitus ka ọ bụrụ ebumnuche maka ụfọdụ eserese a na-achọ mgbidi nke Ụlọ Nzukọ Obodo Amsterdam. Malitere na 1648, Ụlọ Nzukọ Alaeze na bụ nnukwu ọrụ ụlọ nke Republic. E bu n’obi mee ka o doo anya ike ya na akụ̀ na ụba ya. Kọmishọna nke gosipụtara mgba maka ntọhapụ nke ndị nna nna ha gara na mbụ Govaert Flinck, otu n'ime ụmụ akwụkwọ Rembrandt. Flinck amalitebeghị ọrụ ahụ tupu ọ nwụọ na mberede na n'egbughị oge. A gwara Rembrandt ka o mezue ebumnuche nke iyi iguzosi ike n'ihe, nke bụ naanị otu Flinck malitere. N'ịgbaso ọdịnala, Flinck debere ndị Batavia na ndị Rom n'otu usoro, na-ese ha na ngwa agha oge ochie. Rembrandt họọrọ kama iso akaụntụ Tacitus nke ọma. Na nkọwa Rembrandt banyere Tacitus, Claudius Civilis na-achị ebe ahụ n'uwe ya dị oke ọnụ na akwa isi na-acha anụnụ anụnụ na oroma. O weliri mma agha ya dị arọ iji mee ka ndị ikom nọ gburugburu tebụl ṅụọ iyi na ha ga-erubere ya isi. Dị ka akụkọ mgbe ochie si kwuo, Klọdiọs furu efu mgbe ọ nọ n'ụlọ mkpọrọ ndị Rom. Rembrandt na-emegide ọdịnala site n'igosi ya ihu zuru oke, nke mere na enweghị otu anya enweghị ike ikpuchi. Rembrandt rụchara ọrụ ahụ n'afọ 1662 ma kwụgidere ihe osise ahụ dị egwu n'ebe o bu n'obi. Mgbe e mesịrị n'otu afọ ahụ, e wepụrụ ya n'ihi amaghị ihe kpatara ya. Ọ dịghị akwụkwọ ndị e nwere n’oge a iji kọwaa ihe mere na-ejighị kwe ka ọ dịgide, ma ọtụtụ ndị ọkà mmụta kwenyere na ihe ngosi Rembrandt na-emeghị eme adịghị amasị ndị nyere ọrụ ahụ. Ụdị ya, site n'iji ìhè na onyinyo na nnukwu agba agba, bụkwa ihe ochie ochie n'oge a na-esiwanye ike na-ese ihe nkiri akụkọ ihe mere eme site n'ọchịchọ dị egwu. Taa eserese nke otu ụkpụrụ ahụ nke ụmụ akwụkwọ Rembrandt ọzọ, Jurian Ovens kwụkwasịrị n'otu mgbidi nke Ụlọ Nzukọ Obodo Amsterdam. Enwere ike ịhụ nkọwa nkwuwa okwu nke nna ya ukwu ugbu a ebe a, dị ntakịrị na nha, na Nationalmuseum. ”Civilis sammankallade stamhövdingarna och frihetskämparna bland folket till en helig lund med en festmåltid som förevändning, och när han såg att den nattliga festyran gripit deras sinnen, började han tala omär derachna deras hattesamed up stams. onye ọrụ de liit. Hans ord väckte stort bifall, och han band dem alla samman genom fosterländska eder och barbariska riter.” Så beskriver den romerske historikern Tacitus början på germanfolket batavernas uppror mot romarna, som ägde rum på 100-talet under ledning av deras stamhövding Claudius Civilis. Batavernas frihetskamp fick n'okpuru 1600-talet manifestera Hollands frigörelse från det spanska väldet. 1597 bröt sig de sju nordliga provinserna i de spanska habsburgarnas imperium ut och bildade republiken ”De sju förenade provinserna”. Historien valdes som motiv för några av väggdekorationerna na Amsterdams rådhus. Rådhuset påbörjades 1648 och var ett av republikens största byggnadsprojekt. Huset blev na akara för dess makt och rikedom. Uppdraget att på fyra av rådhusets väggfält skildra förfädernas frihetskamp, ​​gavs ursprungligen ruo Govaert Flinck, na av Rembrandts elever. Flinck hann knappt påbörja arbetet innan han plötsligt och oväntat avled. Rembrandt blev då ombedd att slutföra motivet med trohetseden, vilket var det enda som Flinck hade påbörjat. Flinck hade följt traditionalen och målat bataver och romare som likvärdiga parter i klassiska rustningar. Rembrandt valde istället att mera troget följa Tacitus ederede. I Rembrandts tolkning av Tacitus behärskar Claudius Civilis scenen genom sina dyrbara kläder och den höga huvudbonad i blått och oroma. Majestätiskt höjer han sitt tunga svärd för att låta männen runt bordet svära honom sin trohetsed. Enligt legenden förlorade Claudius sitt ena öga när han satt fängslad hos romarna. Rembrandt trotsar traditionalen genom att avbilda hövdingen framifrån så att hans enögdhet inte kan undgå någon. 1662 var Rembrandt klar och den monumentala målningen sattes på plats. Senare samma år togs målningen av okända skäl ned. Det finns inga samtida dokument som förklarar varför målningen inte fick sitta kvar, men flera forskare tror att Rembrandts okonventionella framställningssätt inte uppskattades av beställarna. Rembrandts stil med ljusdunkelmåleri och tjock färgpåläggning var också något omodern i en tid då historiemåleriet alltmer kommit att präglas av en kylig klassicism. Ideg pryds väggfältet i Amsterdams rådhus av en målning av samma motiv av ytterligare na elev till Rembrandt, Jurian oven.

Ozi nka

Tebụl nchịkọta ihe nkiri

Ngwa ngwaahịa dị

Maka mbipụta nka ọ bụla anyị na-enye ihe & nha dị iche iche. Ka ị kwekọọ n'ihe ị chọrọ nke ọma, ị nwere ike họrọ n'ime nhọrọ nhazi ngwaahịa ndị a:

• Mbipụta kwaaji: Akwa akwa e biri ebi nke a na-etinye n'elu osisi. Ọzọkwa, ebipụta kwaaji na-emepụta ọmarịcha anya na-ekpo ọkụ. Uru dị ukwuu nke nbipụta canvas bụ na ha dị ntakịrị na ibu, nke pụtara na ọ dị mfe ma dị mfe ịkwanye ebipụta Canvas na-enweghị mgbidi ọ bụla. Mbipụta akwa akwa dabara adaba maka ụdị mgbidi niile.
• Bipụta na iko acrylic na-egbuke egbuke (nke nwere ezigbo mkpuchi iko): Mbipụta iko acrylic, nke a na-egosipụtakarị dị ka mbipụta UV na plexiglass, na-agbanwe ọrụ nka mbụ ka ọ bụrụ ihe ịchọ mma mara mma. A na-eji igwe eji ebi akwụkwọ na-ebi akwụkwọ nke UV nke ọgbara ọhụrụ na-ebipụta ọrụ nka. Ọ na-emepụta agba miri emi na ọgaranya. Na glossy acrylic glass fine art prints dị iche yana nkọwa ihe osise na-ekpughere karịa site na gradation aghụghọ. Igwe acrylic anyị na-echebe ebipụta ọmarịcha nka ahọpụtara megide ìhè anyanwụ na okpomọkụ maka ọtụtụ afọ ndị na-abịa.
• Aluminom ihe eji eme ihe: Nke a bụ mbipụta ọla arụpụtara na ihe aluminom dibond nwere mmetụta dị omimi nke omimi. N'elu ya na-enweghị atụ na-eme ka ejiji ejiji. Maka nhọrọ Aluminom Dibond anyị, anyị na-ebipụta ihe osise kachasị amasị ya ozugbo n'elu ihe mejupụtara aluminom na-acha ọcha. Agba na-egbuke egbuke ma na-egbuke egbuke, nkọwa nke mbipụta na-apụta ìhè nke ọma, na mbipụta ahụ nwere anya matte nke ị nwere ike inwe mmetụta n'ezie.
• Poster (akwa akwa akwa): Mbipụta akwụkwọ mmado bụ akwụkwọ akwa akwa e biri ebi nke nwere usoro mara mma n'elu, nke na-echetara ihe osise n'ezie. Mpempe akwụkwọ mmado dabara adaba maka idowe nnomi nka na fremu omenala. Biko mara, na dabere na nha nke mbipụta akwụkwọ mmado anyị na-agbakwunye oke ọcha n'etiti 2-6cm gburugburu maka ọrụ nka iji mee ka ọ dị mfe iji usoro omenala gị.

Nkọwa ngwaahịa ahaziri ahazi

Nkwughachi iwu: Anyị na-agbalị ike anyị niile iji gosi ngwaahịa ndị ahụ nke ọma dị ka o kwere mee yana igosi ha n'anya. Biko buru n'uche na pigmenti nke ihe ndị ebipụtara na mbipụta nwere ike ịdị iche na obere ihe na onyonyo dị na nlebanya ngwaọrụ ahụ. Dabere na ntọala ihuenyo yana ịdị mma nke elu, agba nwere ike ghara ibipụta ya kpọmkwem dịka ụdị dijitalụ egosiri ebe a. Nyere na a na-ebipụta ma jiri aka hazie ọmarịcha ihe osise anyị, enwere ike ịnwe obere ọdịiche na ọnọdụ motif na nha ya.

© Nchekwa ikike nwebisiinka - Artprinta (www.artprinta.com)